Ärligt talat räcker det med bara anblicken av det lilla marsvinet med vampyrtänder på omslaget för att jag ska känna att det här är en bok som jag vill ha till mitt skolbibliotek (och med ”mitt” menar jag såklart elevernas, ehrm). Så rolig kontrast! Och jag blir inte besviken. Basketbollar och blodpudding är första delen […][...]

Det har åter blivit vinter i Katarina Wennstams sena 1800-tals-Stockholm. Serien Sekelskiftesmorden tog sin början på nyårsnatten 1895/96, så på något sätt känns det som om cirkeln är sluten när det lackar mot jul och snön vräker ner i slutet av 1897. I lucianatten smiter ett tonårigt bageribodsbiträde in i stallet till bageriets häst. Den […][...]

I dagarna, närmare bestämt den 16:e december, fyller Jane Austen 250 år. Jag hade ärligt talat trott att det skulle firas ordentligt hela året, för få så gamla författare är väl så uppskattade och ständigt aktuella som hon? Var vore vi ens utan hennes skarpsynta, romantiska, bitska och enormt roliga skildringar av samhällets och människornas […][...]

Att katter har saker för sig som deras människor inte alltid kan förstå, skulle jag tro att de flesta människor kan skriva under på. Den där blicken fäst i fjärran, den där aningen om att de känner av saker – ljud, lukter eller nånting som vi inte ens kan föreställa oss? I The Space Cat, […][...]

Hur jag så snabbt som möjligt ska kunna lägga vantarna på The Hallmarked Man har tagit pinsamt mycket tid och energi det senaste … året? Längre? Sen långt innan boken hade en officiell titel, när den bara var ”Strike 8” hos nätbokhandlarna. Borde jag skärpa mig och skaffa någon form av läsplatta? Kan jag börja […][...]

Elly Griffiths verkar köra någon sorts varannan boks-princip med romanerna om polisen Harbinder Kaur. I den andra boken fick vi stifta bekantskap med Natalka, Benedict och Edwin, en vacker ukrainska med ett hemvårdsföretag, en före detta munk med en kaffekiosk på stranden och en pensionerad BBC-programvärd. I tredje boken, Blödande hjärtan, gjorde Harbinder karriär i […][...]

Grått hav är visserligen bara den andra roman av årets ALMA-pristagare Marion Brunet som jag läser, men jag tror mig ändå ha fått en viss känsla av hur bra hon är på att bygga upp spänning. Frågor. Hot. I inledningsscenen till Grått hav har våldet redan inträffat. Ett gäng tonårskompisar står på segelbåten som skulle […][...]

Det är 1870 och nödår i Sverige. Skördarna slår fel. Människor svälter. Stinas lillebror Oskar orkar inte ens gå till skolan längre. Stina längtar så efter att få gå i skolan, och alla barn ska ju få gå i folkskola nu, men far säger nej. Stina behövs hemma för att hjälpa mor. Och mor väntar […][...]

Vi var säkert många som, när årets ALMA-pris tillkännagavs första april, letade efter en ingång till Marion Brunets författarskap. På svenska finns ännu inget, och min franska duger tyvärr långt ifrån till att läsa romaner, men jag fick fatt i en begagnad utgåva på engelska, Summer of Reckoning. När den lite bedagade pocketboken anlände visade […][...]

Hannah har äntligen träffat någon. Hon har äntligen träffat Honom. Axel. Det är åtminstone vad hon gärna vill föreställa sig, men frågan är om hon ens är förmögen att se Axel som person. Han är bara så rätt, rätt utseende, rätt social status, rätt jobb, rätt bekantskapskrets, rätt stadsdel. Mannen som kan höja hennes status […][...]